Jag tappade en biljett och tänkte: Det där var inte mitt. Då han påpekade att jag tappade någonting. Så jag plocka upp det och satt mig ner. Jag slutade andas när jag vecklade upp den lilla biljetten och såg vart jag åkt för knappt en månad sen. Såg vart jag spenderade tiden i ett halvår. Det är svårt att inte sakna stunderna då vi mådde bra av varandra.
Två ärr som du lämnade kvar. Ärret på mitt hjärta
och ärret bredvid min piercing...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar