Visar inlägg med etikett Förlåt. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Förlåt. Visa alla inlägg
torsdag 10 oktober 2013
måndag 23 januari 2012
Trött på alla motgångar, på riktigt.
Hade en bra lördag, tills man vakna upp dagen efter och insåg att man som vanligt sagt dumma saker/smsat med allt för fel människor.. Så jävla pantad jag är, ALLTID.
Åh, är så trött på motgångar, trodde det skulle bli bättre nu, istället så går allting neråt och jag känner skuld för saker jag inte borde känna skuld för. Jävla skit.. Kanske borde boka flera tider hos min nya psykolog eller gå igenom undersökningar igen, var ett tag sen nu.. Blä.
Blä på allt och alla.
Åh, är så trött på motgångar, trodde det skulle bli bättre nu, istället så går allting neråt och jag känner skuld för saker jag inte borde känna skuld för. Jävla skit.. Kanske borde boka flera tider hos min nya psykolog eller gå igenom undersökningar igen, var ett tag sen nu.. Blä.
Blä på allt och alla.
söndag 27 november 2011
Kärlek, någon?
Det är nu man bara vill gå och lägga sig intill någon man älskar och bara ligga och gosa. Visst, jag är lite på lyset, men inte mycket. Men tillräckligt nog för att känna att jag verkligen saknar att ha någon att kalla min älskling..
Har varit ensam ett par månader nu, och jag har gått vidare och känner att jovisst, ibland saknar jag den där Rövbin, saknar det vi hade. IBLAND gör jag det. Men nu vill jag bara ha någon, ett ligg, ett något?
Under min läkeperiod då jag skulle gå vidare utan Rövbin, blev jag förtjust i en dansk. Han får kallas dansken eftersom jag inte känner att namn behövs ges ut. Jag blev så blind, såg inte att han var bara ute efter vänskap, och sex såklart, eftersom jag var villig att ge det eftersom mina blinda ögon trodde det handlade om kärlek. Så fel man kan ha, och så dum man kan känna sig efteråt.
Jag tror inte jag saknar Rövbin sådär mycket egentligen, eller dansken för den delen.
Jag saknar nog bara att ha någon som älskar mig lika mycket som jag älskar denna tillbaka.
Har varit ensam ett par månader nu, och jag har gått vidare och känner att jovisst, ibland saknar jag den där Rövbin, saknar det vi hade. IBLAND gör jag det. Men nu vill jag bara ha någon, ett ligg, ett något?
Under min läkeperiod då jag skulle gå vidare utan Rövbin, blev jag förtjust i en dansk. Han får kallas dansken eftersom jag inte känner att namn behövs ges ut. Jag blev så blind, såg inte att han var bara ute efter vänskap, och sex såklart, eftersom jag var villig att ge det eftersom mina blinda ögon trodde det handlade om kärlek. Så fel man kan ha, och så dum man kan känna sig efteråt.
Jag tror inte jag saknar Rövbin sådär mycket egentligen, eller dansken för den delen.
Jag saknar nog bara att ha någon som älskar mig lika mycket som jag älskar denna tillbaka.
söndag 16 oktober 2011
Kom så glömmer vi döden.
Idag är det inte en bra dag för mig. Känner för att totalt säcka ihop och gråta och ett behag av att skada mig kryper i kroppen... Fattar inte varför.. Tagit min medicin som jag ska och ändå känns det såhär.
Usch, känner mig så patetisk och värdelös.
Usch, känner mig så patetisk och värdelös.
söndag 24 juli 2011
Älskling du tog steget ur vår sista dans.
Inatt blev jag dumpad av en människa jag nog älskar för mycket. Är väl rätt åt mig, för mitt fucking mående förstör ändå allt. Nu struntar jag i allt, datorn får vara allt jag behöver.
nu kan det vara för sent
att säga som det är
Vi testar nya vägar
som aldrig tycks ta slut
vi har försökt att fånga den andra
men aldrig nått ut
jag vill ha en sista chans
så jag säger det rakt ut
Jag vill ha dig nu
som jag hade dig förut
jag vill ha dig nu
som jag hade dig förut
nu kan det vara för sent
att säga som det är
Vi testar nya vägar
som aldrig tycks ta slut
vi har försökt att fånga den andra
men aldrig nått ut
jag vill ha en sista chans
så jag säger det rakt ut
Jag vill ha dig nu
som jag hade dig förut
jag vill ha dig nu
som jag hade dig förut
fredag 29 oktober 2010
Shit happens..
När man är sådär smått deprimerad, och har fel tankar i huvudet fastän man är på ett bra ställe med bra människor börjar jag tänka mer än vanligt och undra vad det är för fel på mig. För vilken människa tänker tankar kring döden när man är omkring de man älskar..? Jag klandrar ingen utom mig själv eftersom det är jag som tänker dessa tankar. Det är jag som tänker fel fastän jag fått lära mig en del. Fastän jag sagt till mina vänner "en dag i taget" så sitter jag ändå och ser mig själv vara död något år frammåt. Kanske inte slut på hjärteslag eller puls, men död innuti. Liksom att jag bara skulle sluta vara jag och bara sitta..
Kanske är det för jag vågar skriva detta nu som sanningen kommer fram, fastän jag vet att min familj och alla andra jag älskar läser detta...
Förlåt mig, men sanningen gör faktiskt alltid lika ont.
Kanske är det för jag vågar skriva detta nu som sanningen kommer fram, fastän jag vet att min familj och alla andra jag älskar läser detta...
Förlåt mig, men sanningen gör faktiskt alltid lika ont.
måndag 16 augusti 2010
måndag 19 april 2010
Im begging you..
Each time you get hurt, I don't want you to change
Because everyone has hopes, you're human after all
The feeling sometimes, wishing you were someone else
Feeling as though you never belong
This feeling is not sadness, this feeling is not joy
I truly understand, Please, don't cry now
Please don't go, I want you to stay.
Because everyone has hopes, you're human after all
The feeling sometimes, wishing you were someone else
Feeling as though you never belong
This feeling is not sadness, this feeling is not joy
I truly understand, Please, don't cry now
Please don't go, I want you to stay.
tisdag 2 mars 2010
torsdag 25 februari 2010
"Then we'll fight for you like we were your soldiers"
Gårdagen känns inte lönt att skriva om, det var en pissdag helt enkelt för mig.
Idag känns det bättre och jag hoppas det förblir så. Igår var jag i malmö men ska snart in igen med mamma och marcus och handla lite. Ska se fall jag hittar något fint.
Hörs senare.
xoxo
Idag känns det bättre och jag hoppas det förblir så. Igår var jag i malmö men ska snart in igen med mamma och marcus och handla lite. Ska se fall jag hittar något fint.
Hörs senare.
xoxo
tisdag 2 februari 2010
onsdag 23 december 2009
Svara snälla Tove, Vad är det med mig?
Jag går ett litet steg framåt
Som sedan lika fort går tillbaka
Tappat tråden om hur man lever
Hur man mår när man mår bra
Hur man pratar med sin mamma
Utan att behöva ljuga
Varför ljuger jag för psykologen?
Det är ju dom som ska hjälpa mig
Varför kan jag inte säga: Jag mår skitdåligt
och ingenting är på bättringsvägen.
Jag känner mig inte mänsklig längre
Varför säger jag inte som det är, varför ljuger jag när de frågar..
"Du har inte tvångstankar om att skada dig själv?"
Varje dag, varje kväll, varje natt.
Som sedan lika fort går tillbaka
Tappat tråden om hur man lever
Hur man mår när man mår bra
Hur man pratar med sin mamma
Utan att behöva ljuga
Varför ljuger jag för psykologen?
Det är ju dom som ska hjälpa mig
Varför kan jag inte säga: Jag mår skitdåligt
och ingenting är på bättringsvägen.
Jag känner mig inte mänsklig längre
Varför säger jag inte som det är, varför ljuger jag när de frågar..
"Du har inte tvångstankar om att skada dig själv?"
Varje dag, varje kväll, varje natt.
torsdag 10 december 2009
Gråter itu
Är förstörd inombords
Jag kan inte hitta ut
Jag vill vara normal
Jag vill leva ett normalt tonårsliv
För ärligt talat...
Vill inte leva mer
Inte som Tove
Jag är för trött och besviken
Det är sant att jag känner så
Jag vill inte leva såhär
Jag orkar inte leva
Förlåt mig
men det är så det är
Hjälp mig
............
lördag 17 oktober 2009
Är så utmattad, svag, osäker och trött och jag kan och gör ingenting..
Och såfort jag försöker ta nya tag får jag en smäll på bröstet och tappar allt och då känns det inte värt att försöka igen..
Försöker duscha bort min osäkerhet
Men den försvinner inte, som fästingar under min hud
Som gör mig så äcklig och hemsk..
Så jag sliter och drar i mig själv förtvivlat
Ingenting händer och jag kommer ingenstans..
Och såfort jag försöker ta nya tag får jag en smäll på bröstet och tappar allt och då känns det inte värt att försöka igen..
Försöker duscha bort min osäkerhet
Men den försvinner inte, som fästingar under min hud
Som gör mig så äcklig och hemsk..
Så jag sliter och drar i mig själv förtvivlat
Ingenting händer och jag kommer ingenstans..
söndag 23 augusti 2009
tisdag 11 augusti 2009
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)

